Beredskapstips

Kontanter i krisen — hur mycket bör du ha hemma?

Sverige är ett av världens mest kontantlösa samhällen — men just det gör oss extra sårbara när betalsystemen slås ut. MSB och Riksbanken rekommenderar att alla hushåll håller en kontantreserv hemma för att klara vardagsbetalningar under ett kortare avbrott i de digitala betaltjänsterna. Att ha kontanter är en av de enklaste och billigaste beredskapsåtgärderna du kan vidta. Kombinera kontantreserven med ett genomtänkt matförråd — beräkna ditt hushålls behov med vår mat- och vattenkalkylator.

Varför kontanter i kris?

Kortterminaler, Swish och BankID slutar fungera vid längre strömavbrott. Det räcker med att mobilnätet, internetleverantören eller bankens betalserver drabbas av ett avbrott för att alla digitala betalningar ska bli omöjliga. Även om banken formellt är öppen kan uttagsautomater vara tomma, offline eller ur funktion. Vid en större krissituation — exempelvis en långvarig storm, cyberattack mot finansinfrastrukturen eller ett regionalt strömavbrott — är kontanter det enda betalmedlet som fungerar oberoende av el och internet. Livsmedelsaffärer, bensinstationer och apotek med manuella kassor kan fortfarande ta emot kontanter även när kortbetalning inte fungerar.

Det är också värt att notera att Sverige har ett lagstiftat krav på att systemviktiga butiker ska kunna ta emot kontanter — men det kräver att du faktiskt har kontanter att betala med. En tom plånbok skyddar dig inte, oavsett vilket regelverk som gäller.

Hur mycket kontanter rekommenderar MSB?

MSB och Krisinformation.se lyfter fram att hushåll bör ha kontanter för att klara vardagsbetalningar under ett kortare avbrott. En rimlig startpunkt är 2 000–3 000 kronor per vuxen person i hushållet. Detta täcker livsmedel, drivmedel och eventuella tjänster under 3–7 dagar, beroende på hushållets normala dagliga utgifter. Riksbanken har i sina rapporter om kontanters roll i samhället understrukit vikten av att fysiska pengar alltid ska vara ett tillgängligt betalningsalternativ — och som privatperson innebär det att du behöver ha dem tillgängliga i hemmet.

Tänk på att beloppet bör justeras utifrån hushållets faktiska månadsutgifter. Om du normalt spenderar 800 kr per dag på mat, bränsle och övrigt räcker 2 500 kr drygt tre dagar. Räkna hellre på det faktiska behovet än att välja ett schablonbelopp som kan vara för lågt.

Vilka valörer bör du välja?

Praktiska valörer är 200-kronorssedlar och 100-kronorssedlar. De är tillräckligt stora för att du ska behöva bära få sedlar, men tillräckligt små för att du ska kunna betala utan att begära för mycket växel. Undvik att hålla allt i 500- eller 1 000-kronorssedlar — det är svårt att få växel om affärer håller begränsad kassa under en kris.

Ha gärna 10–20 mynt av 1 kr, 2 kr och 5 kr för parkeringsautomater och liknande. Mynten kan också vara användbara i butiker som inte har tillräckligt med växel. En bra fördelning för ett hushåll på 4 personer kan vara:

Konkret exempel: 4-persons hushåll

Låt oss räkna på ett hushåll med 2 vuxna och 2 barn:

Det kan verka som mycket, men 6 000–7 000 kronor är inte mer än vad ett genomsnittshushåll spenderar på 5–7 dagar. Kontanterna minskar inte i värde om du aldrig använder dem — de är en försäkring som kostar ingenting annat än att hålla dem åtkomliga.

Säker förvaring hemma

Förvara kontanterna på ett svåråtkomligt ställe, skilt från din plånbok och andra värdesaker som du bär med dig dagligen. Ett låsbart kassaskrin eller ett inbyggt hemgömsle är lämpligt — något som är fixerat i hemmet och inte lätt att stjäla. Undvik att förvara alla kontanter på ett enda ställe: dela gärna upp reserven i två delar, till exempel hälften i ett kassaskrin och hälften i beredskapsmappen.

Tala om för en betrodd familjemedlem var reserven finns — om du inte är hemma när krisen inträffar behöver övriga hushållsmedlemmar veta hur de kommer åt pengarna. Skriv inte ner platsen på ett synligt ställe; berätta muntligen och uppdatera informationen om du byter förvaringsplats.

Utöver kontanter — vad mer?

Kontanter är en viktig del av din bredare beredskapsplanering, men de löser inte alla problem under en kris. Kombinera kontantreserven med ett matsortiment för minst 72 timmar och ett beredskapskit för övriga nödsituationer. Tänk på att under ett längre strömavbrott kan butiker ha begränsade öppettider eller begränsat sortiment — ha tillräckligt med mat och vatten hemma för att inte behöva handla dagligen. En del utgifter kan du inte betala med kontanter alls (onlinebeställningar, vissa apotekstjänster) — ha alternativa planer för dessa. Kontanter löser det som är viktigast: mat, drivmedel och akuta inköp i fysiska butiker.

Redo att planera hushållets matlagring inför ett längre strömavbrott? Använd vår mat- och vattenkalkylator för att räkna ut exakt hur mycket mat och vatten ditt hushåll behöver för 72 timmar eller längre — ett naturligt komplement till din kontantreserv.